Var spelades Mufasa: Lejonkungen in? Platserna i Tanzania bakom filmen

Filmen Mufasa: Lejonkungen, en datoranimerad föregångare till klassikern Lejonkungen, berättar om Mufasa och hans halvbror Scar. Den här nya Lejonkungen-filmen följer deras resa genom flera afrikanska landskap, med Lejonklippan som slutpunkt.

En stor del av berättelsen utspelar sig i Tanzania. Här går vi igenom de verkliga platser som förekommer i Mufasa: Lejonkungen.

Spoilervarning: Om du ännu inte har sett filmen rekommenderar vi att du väntar med att läsa artikeln.

Från Namibia till Tanzania

Berättelsen börjar i Namibia, i den avlägsna och torra regionen Kaokoland. Området är glest befolkat och präglas av begränsad tillgång till vatten och karg terräng. Här anpassar till och med elefanterna sitt beteende för att skona det känsliga ekosystemet, och de bryter sällan träd eftersom växtligheten är knapp. Dessa tåliga elefanter, som kan klara sig upp till 4 dagar utan vatten, får en viktig roll i filmens handling.

Berättelsen tar fart när den unga lejonungen Mufasa går med sina föräldrar i en uttorkad flodbädd. Plötsligt kommer en kraftig översvämning. Vattenmassorna välter en elefant och slår sönder ett hinder av klippor och träd. Kraften i vattnet skär en ny fåra genom flodbädden och för Mufasa långt bort från hans föräldrar. Händelsen blir början på hans fortsatta resa.

I Okavangodeltat möter den unge Mufasa en annan lejonunge, Taka, som senare blir hans halvbror och till slut hans rival Scar. I det här skedet växer en stark vänskap fram mellan dem. Tillsammans växer de upp på Botswanas savanner, vägledda av äldre lejon, tills deras stilla tillvaro bryts av en invasion av kringvandrande vita lejonVita lejon är en sällsynt population med ursprung i Sydafrika och känns igen på sin ljusa päls. De är inte albiner. Utseendet beror på leucism, en genetisk mutation som ger minskad pigmentering i pälsen. I början av 1990-talet hade vita lejon försvunnit från det vilda, till stor del på grund av människors fascination för dem, vilket ledde till tjuvjakt och infångning för djurparker och cirkusar runt om i världen. Arbetet med att återintroducera vita lejon i deras naturliga livsmiljö inleddes i Sydafrika i början av 2000-talet.. Mufasa tvingas fly igen, nu tillsammans med Taka.

Jakten för lejonen vidare till Victoriafallen, på gränsen mellan Zimbabwe och Zambia. Än en gång hamnar den unge Mufasa i vattnet. Förföljarna ger inte upp, och de 2 lejonen måste fortsätta springa. Någonstans i Zambia möter Mufasa och Taka en ung lejonhona, Sarabi, som också flyr från de vita lejonen. Sarabi har sällskap av Zazu, en näshornsfågel som fungerar som hennes spanare och lojala följeslagare.

Under färden möter lejonen och näshornsfågeln en mandrillMandriller hör hemma i den västra delen av Centralafrika, nära Atlantkusten. Avståndet mellan deras naturliga livsmiljö och platsen där Mufasa möter Rafiki sträcker sig över ett stort område, däribland det vidsträckta Kongo-Kinshasa. som heter Rafiki. Men vad gör den här primaten så långt från sin naturliga livsmiljö? Rafiki har förvisats från sin grupp på grund av sin shamanism och sin oroande förmåga att förutsäga framtiden. Nu vandrar han genom Afrika och söker sin plats. Till slut når gruppen Tanzania.

I Tanzania

Den första tanzaniska platsen som syns i filmen är Isimila-ravinen, känd för sina gamla sandstenspelare. Det särpräglade landskapet har förstärkts ytterligare av filmens bildskapare.

Isimila – sandstenspelare på botten av en torr sjö

I Iringa-regionen i södra Tanzania ligger en vid dal som skurits ut av en ravin, resterna av en gammal, numera uttorkad sjö som en gång fylldes av floder. För omkring 300 000 år sedan drog sig vattnet tillbaka, och med tiden bildades en djup ravin. På ravinens botten står sandstensformationer, bergarter som består av sammanpressade korn av kvarts och andra mineral. Under årtusenden har vinden format dem till tydliga pelarliknande former, vissa upp till 30 meter höga.

I filmen utforskar Mufasa och hans följeslagare den gamla Isimila-ravinen. Ravinen framstår däremot som större än i verkligheten, och sandstenspelarna reser sig högre än de gör på platsen. Det är ett konstnärligt grepp för att förstärka filmens uttryck. I handlingen blir ravinen scen för en dramatisk sekvens. Huvudpersonerna jagas av sina fiender och söker hjälp hos en migrerande elefanthjord. När panik sprider sig bland elefanterna uppstår kaos och hjorden skenar. Sandstenspelarna rasar, och flera karaktärer klarar sig undan med knapp marginal.

I verkligheten är Isimila-dalen inte bara känd för sin ravin, utan också för viktiga arkeologiska fynd. Utgrävningar har visat spår av en paleolitisk mänsklig bosättning, där människor sökte skydd i de lokala grottorna för tiotusentals, och möjligen hundratusentals, år sedan. Platsen är rik på stenverktyg som forskare kopplar till acheuléenkulturen och ger en inblick i tidigt mänskligt liv i regionen.

Vulkanen Ol Doinyo Lengai

Lejonens, mandrillens och näshornsfågelns resa fortsätter, och kort efter att de lämnat ravinen kommer de fram till området kring vulkanen Ol Doinyo Lengai. Denna aktiva vulkan ligger i norra Tanzania nära Natron-sjön. Området har tusentals flamingor och är betydelsefullt både naturmässigt och kulturellt. Det är ett populärt resmål för vandrare och har en stark plats i maasaifolkets traditioner, där berget ses som hemvist för guden Ngai.

Produktionsdesignern Mark Friedberg beskriver det karga landskapet runt vulkanen som den mest ödsliga delen av Mufasas resa. Filmskaparna använde miljön för att spegla karaktärernas tillstånd: deras förtvivlan och utmattning återspeglas i den torra, livlösa omgivningen.

I verkligheten finns flera sevärda platser runt vulkanen: Natron-sjön, vattenfall och Maasai-byar där traditionerna fortfarande präglar vardagen. Vill du besöka Ol Doinyo Lengai arrangerar vi gärna en utflykt åt dig.

Nu återvänder vi till den unge Mufasas resa. Den mest oväntade delen ligger framför honom – färden genom snötäckta landskap i tropiska Afrika.

Kilimanjaro eller Rwenzori?

När man ser på en karta över Afrika står det klart att filmens karaktärer närmar sig slutet av sin resa. Som vi vet från originalfilmen Lejonkungen (1994) är målet Lejonklippan, en fiktiv plats som brukar förläggas till södra Kenya, i Amboseli nationalpark eller i de närliggande Chyulu Hills. Från Tanzania skulle gruppen bara behöva ta sig runt Kilimanjaro för att nå den välkända platsen.

Här tar geografin en oväntad vändning. Filmskaparna ville placera karaktärerna i snötäckta högland, högt uppe i bergen, något som Kilimanjaro ensamt inte kunde ge i den skalan. För att lösa det tog produktionsdesignern Mark Friedberg och regissören Barry Jenkins ett djärvt grepp. De flyttade den långa bergskedjan Rwenzori, som ligger på gränsen mellan Uganda och Kongo-Kinshasa, till Kilimanjaros plats. På så sätt kunde Mufasa, Taka, deras vänner och även deras förföljare hamna bland höga, snötäckta toppar.

Efter berg, snö och minusgrader kommer de 5 följeslagarna till slut fram till Lejonklippans ödesbestämda plats. Den ligger däremot utanför Tanzanias gränser, och vi vill inte avslöja filmens final. Därför avslutar vi resan här, med en översikt över de tanzaniska landskap som har en roll i berättelsen om hur Mufasa blir kung över Lejonriket.

Om du vill bestiga den verkliga toppen på Kilimanjaro – Afrikas högsta punkt – är du välkommen att följa med på en expedition. Här finns inga laviner eller snöstormar, och snö till knäna är inget vi kan lova. Däremot får du en egen Kilimanjaro-expedition på Afrikas tak, och vi arrangerar den gärna åt dig.

Skriv gärna i kommentarerna vad du tyckte om den nya Lejonkungen-filmen och om du ser fram emot en uppföljare.

Vill du veta mer om resor i Tanzania?

Kontakta vårt team. Vi har rest i Tanzanias viktigaste resmål, och våra reserådgivare baserade vid Kilimanjaro delar gärna med sig av råd och hjälper dig att planera resan.

Läs fler artiklar