Reserapport: Skärmflygning på Kilimanjaro

Skärmflygning på Kilimanjaro

Skärmflygning på Kilimanjaro är ingen enkel uppgift, av 2 skäl.

För det första kräver skärmflygning från Kilimanjaro omfattande planering och samordning. Det är ingen vanlig trekkingexpedition, eftersom arrangörerna utöver den normala logistiken måste följa väderprognoserna noggrant, välja rätt plats för läger och startpunkt samt ta med utrustning som normalt inte ingår vid vanliga bestigningar.

Projektets huvudidé var att flyga skärm från den högsta punkten i toppzonen (över 5 700 m). Därför beslutade teamet att slå läger i Kilimanjaros krater, eftersom det var den klart mest praktiska platsen. Vi kunde inte på förhand veta hur länge teamet skulle behöva stanna där innan vinden blev tillräckligt gynnsam. Klätterteamens säkerhet är vår högsta prioritet, och därför valde vi den rutt som gav jämnast acklimatisering. Dessutom fördubblade vi våra vanliga syrgasförråd för denna Kilimanjaro-trekking, så att deltagarna skulle kunna stanna i kratern så länge som krävdes.

För det andra kräver alla ovanliga aktiviteter på berget särskilt tillstånd från park- och luftfartsmyndigheter. I det här fallet behövdes godkännanden från TANAPA (Tanzania National Parks Authority), KINAPA (Kilimanjaro National Park Authority) och Tanzania Civil Aviation Authority.

Samtidigt avskräckte de här utmaningarna inte oss på Altezza – vi hade tidigare genomfört projekt med liknande, och ibland större, komplexitet. Under 2015 arrangerade vi det första wingsuit-BASE-hoppet (utfört av Valerii Rozov) från Kilimanjaros sluttningar, och 2016 stod vårt team bakom det första slacklineprojektet på Kilimanjaro (som fortfarande är världens högst belägna slacklineprojekt). Eftersom dessa projekt genomfördes framgångsrikt gav parkförvaltningen och luftfartsmyndigheterna sitt godkännande även för detta. I november 2016 var tillståndsprocessen klar.

Expeditionens start

Gruppens startpunkt var Londorossi Gate. De första etapperna av leden låg på måttlig höjd, cirka 3 500 m över havet, vilket gav goda förutsättningar för acklimatisering. Gruppen tog höjd gradvis och nådde Lava Tower, där leden svängde in på den mer riskfyllda, men också mer intressanta, Western Breach-rutten.

Förberedelser inför toppförsöket

Beslutet blev att tillbringa flera extra nätter vid Arrow Glacier Camp, för att säkerställa att teammedlemmarna var tillräckligt acklimatiserade och 100 % redo för läger i bergets krater. Lägret är känt för vyerna över Kilimanjaros högalpina landskap. Dessutom besöks området sällan av andra expeditioner, även under högsäsong, vilket gör det lämpligt för den som söker avskildhet.

Efter överläggning beslutade guiderna att börja toppförsöket kl. 05.30, när klipporna fortfarande var bundna av is. Det minskade risken för stenras. För att nå kratern säkert var det avgörande att passera den här delen av leden så snabbt som möjligt.

Eftersom hela projektets huvudidé var att flyga skärm från Uhuru Peak var kratern den mest lämpliga lägerplatsen. Därifrån kunde toppen nås med bara några timmars trekking.

I kratern

De flesta klättergrupper tillbringar högst 20–30 minuter i toppzonen, medan vår grupp behövde stanna där i 2–3 dagar. Det gjorde uppgiften betydligt mer krävande.

Den första dagen nådde gruppen toppen senare än planerat, och vindbyarna var för starka för skärmflygning. Vi kunde inte riskera pilotens säkerhet, och teamet hade inget annat val än att återvända till Crater Camp och invänta nästa gryning.

Över glaciärerna

Nästa dag ägnade teamet åt att undersöka kratern i detalj och leta efter den bästa startplatsen. Planen var att starta tvärs över sluttningen och sedan, efter en 180-graders sväng, glida i riktning mot Moshi. Men den andra dagen präglades av kraftigt snöfall och hård vind. Alla startförsök fick till slut avbrytas. Som Sergey, piloten, senare berättade var han så utmattad att han knappt tog sig tillbaka till tältet, där han somnade direkt. Syrebristen är påtagligt ansträngande på den här höjden.

Den 3:e dagen i kratern var betydligt kallare. Vinden låg däremot rätt. Efter en snabb frukost gick gruppen mot startplatsen. Teamets erfarenhet, väderförhållandena och beslutsamheten gjorde att projektet nu hade rätt förutsättningar att lyckas.

Inför teamets glada rop och andra klättrares avundsjuka blickar lyfte Sergey Shakuto över Kilimanjaro. Silhuetten mot de ljusa glaciärerna var tydlig och stark. Allt gick enligt plan: piloten tog fart från sluttningen, fångade medvinden och styrde mot Moshi.

Efter cirka 30 km i luften landade Sergey säkert i Weru Weru-området vid Kilimanjaros fot, där vårt team väntade otåligt på honom.

När allt var över sade Sergey Shakuto:

Vi på Altezza Travel är glada över att ha slutfört ännu ett krävande projekt.

Vill du veta mer om resor i Tanzania?

Kontakta vårt team. Vi har rest i Tanzanias viktigaste resmål, och våra reserådgivare baserade vid Kilimanjaro delar gärna med sig av råd och hjälper dig att planera resan.

Läs fler artiklar