Tillbaka

Afrikanskt baobabträd

counter article 25490
Betyg:
Lästid: 11 min.
Safari Safari

Den afrikanska baobaben (Adansonia digitata) är ett av naturens mest särpräglade träd. Stammen hos detta lövfällande träd kan bli över 10 meter i diameter och lagra hundratusentals liter vatten, vilket gör att det överlever i den torra savannens hårda förhållanden. Det är också ett av få träd på jorden som kan leva i mer än 2 000 år. I lokala sägner kallas det ”det uppochnedvända trädet” – ett passande namn, eftersom de breda, utsträckta grenarna liknar rötter som sträcker sig upp mot himlen.

”Du, trogna baobab, förtrogna, hem, fästning, vattenkälla, medicinskåp, honungsträd, min tillflykt, mitt sista skydd ... Du skyddar mig. Jag böjer mig för dig.” – Ett fritt översatt citat från afrikaans, hämtat ur kortromanen Expeditionen till baobabträdet av den sydafrikanska författaren Wilma Stockenström. Berättelsen följer en förslavad kvinna som finner skydd inne i ett enormt träd.

Baobaben, även känd som Adansonia, finns på Madagaskar, i Afrika, i Australien och även i vissa delar av Asien, dit människor har fört in den. Genomforskning har dock bekräftat att släktet har sitt ursprung på Madagaskar. Det finns 8 kända baobabarter i naturen – 6 är endemiska för Madagaskar, 1 hör hemma i Australien och 1 på det afrikanska fastlandet. Här fokuserar vi på den afrikanska arten.

Hur ser den afrikanska baobaben ut?

Baobabträd växer oftast enskilt, åtskilda från andra baobaber. Utseendet är så ovanligt att de är svåra att förväxla med något annat – de liknar inte de flesta träd vi känner till.

Baobabens stam

Stammen är massiv, med en bred och förstärkt bas, och kan bli 10–14 meter i diameter. Den består vanligen av flera stammar som har vuxit samman kring ett ihåligt centrum. Håligheten bildas när den inre veden ruttnar och bryts ned. I vissa fall uppstår det tomma utrymmet när flera stammar växer samman i en cirkel från rötterna. Barken är oftast gråbrun och relativt slät.

Fibrer från baobabens bark används ofta till rep, korgar, tyger och även strängar till musikinstrument. De flesta träd skulle dö om barken skalades av från den nedre delen av stammen, men inte baobaben – den kan återskapa barken utan att ta skada.

Baobabens blad

Baobaber fäller bladen under torrsäsongen och står kala i omkring 8 månader varje år. Under den perioden krymper stammens diameter ofta med 2–3 cm när vattennivån i trädet sjunker med cirka 10 %.

Baobabens blommor

Baobaber är inte bara lövfällande, utan också blommande träd. De stora, runda blommorna, 10–20 cm i diameter, kan komma både under torrsäsong och regnsäsong. De mjuka vita kronbladen är cirka 8 cm långa och breda. Blommorna öppnar sig i skymningen, visar ett knippe ståndare och förblir öppna till gryningen.

De avger en stark, söt doft som lockar till sig djur och fåglar, trädets viktigaste pollinatörer. Hela blomningen varar dock bara 1 natt. På morgonen vissnar blommorna och doften övergår i en skarp, rutten lukt. Nästa blomning sker 1 år senare.

Vad är speciellt med baobabträdet?

Baobaben, eller ”det uppochnedvända trädet”, är en av planetens mest långlivade . I de områden där trädet växer värdesätter lokalbefolkningen baobaben som källa till mat och råmaterial samt som skydd mot regn och stormar. 

För att förstå hur ovanliga dessa träd är kan vi se närmare på deras viktigaste egenskaper:

Baobaber är levande vattentankar

Baobabens bark har en svampliknande struktur som absorberar och lagrar stora mängder vatten under regnsäsongen. De U-formade grenarna leder regnvattnet ned längs stammen och ger maximal upptagning. Vattnet tas gradvis upp i trädets kärlvävnad och lagras i celler, som fungerar som reservoarer.

Tack vare dessa celler kan en stor baobab lagra över 130 000 liter vatten. Det gör att trädet kan växa till mycket stora dimensioner med låg energiförbrukning.

Baobaben är ett av de mest långlivade träden

Baobaber växer långsamt, beroende på grundvattennivåer och nederbörd. Det är svårt att fastställa åldern – även om de bildar årsringar är ringarna svaga och opålitliga som tidsmått. Vissa år bildas flera ringar, andra inga alls.

Forskare använder en särskild metod för radiokoldatering för att fastställa åldern hos en viss baobab. Först på senare tid har modern teknik gjort det möjligt att genomföra studier med AMS-metoden (Accelerator Mass Spectrometry) och få resultat som ligger nära den faktiska åldern. Det visade sig att den äldsta kända baobaben är cirka 1 150 år gammal. Trädet kallas ”Big Tree” och står nära Victoriafallen i Zimbabwe.

Före den var rekordhållaren Panke – en afrikansk baobab som växte i Zimbabwe i omkring 2 500 år, men som tyvärr kollapsade helt mellan 2010 och 2011.

Den exakta orsaken till Pankes död, liksom för många andra mycket gamla baobaber, är okänd. Forskare bedömer dock att klimatförändringar ligger bakom.

De här träden tål torka – och även eld

Afrikanska baobaber lever på heta, torra savanner, och naturen har gjort dem motståndskraftiga mot långvarig torka och bränder. Den tjocka, brandsäkra barken och de hårda fruktskalen påverkas knappt av eld. Mogna träd över 15 år klarar stark hetta väl, medan yngre träd som skadas av brand kan återhämta sig genom att bilda ny bark.

Samma motståndskraft finns hos baobabens frön. De yttre skalen är mycket hårda och nästan ogenomträngliga. Fröna kan gro först efter att ha utsatts för höga temperaturer eller passerat genom ett djurs matsmältningssystem. Dessa extrema förhållanden försvagar sannolikt skalet så att det spricker och grodden kan ta sig igenom.

Djur spelar en central roll i spridningen av baobaber. I Afrika är babianer, giraffer och elefanter de viktigaste bidragsgivarna. Elefanterna är särskilt viktiga, eftersom de är de främsta konsumenterna av baobabfrukt – en viktig kaliumkälla för dem. Därför syns ofta baobaber med tydliga märken efter betar i Tanzanias nationalparker. Om en elefant välter en baobab ansluter sig gärna antiloper till måltiden.

De första omnämnandena av den afrikanska baobaben

Ett av de tidigaste kända omnämnandena av den afrikanska baobaben gjordes av den berömde arabiske resenären på 1300-talet. Under sin resa genom Västafrika förundrades han över tjockleken hos dessa märkliga jätteträd och beskrev dem i sina reseanteckningar.

Ännu tidigare, år 1058, ska den arabiske resenären Al-Bakri ha beskrivit en baobab. Hans skildring av ett märkligt träd i Ghana förekom i den etnografiska texten Vägar och kungariken. Verket finns dock bara bevarat i fragment, vilket gör uppgifternas tillförlitlighet osäker.

Den första botaniska beskrivningen av baobaben gjordes 1592 av den venetianske läkaren och botanikern Prospero Alpini. I sin bok om Egyptens flora introducerade han termen ba hobab, från arabiskans bu hibab – ”frukt med många frön”.

Det vetenskapliga namnet Adansonia gavs för att hedra den franske upptäcktsresanden och botanikern Michel Adanson, som gjorde en detaljerad botanisk beskrivning av den afrikanska baobaben, inklusive omfattande teckningar. Under sin tid i Afrika drack Michel Adanson baobabjuice 2 gånger om dagen, eftersom han ansåg att den var bra för hälsan. Senare namngav den svenske botanikern Carl von Linné släktet Adansonia till hans ära. Namnet ”baobab” slog dock igenom och används fortfarande brett.

Baobabträd är kända under flera smeknamn som speglar deras säregna utseende och kulturella betydelse. De kallas ”livets träd” för sin förmåga att lagra tusentals liter vatten i de massiva stammarna och därmed upprätthålla liv i torra områden. De tjocka, uppsvällda stammarna har också gett dem namnet ”flaskträd”, medan de kala, rotliknande grenarna ligger bakom smeknamnet ”det uppochnedvända trädet”. Baobaben kallas även ”apbrödsträdet” på grund av den mjuka, torra och ätliga frukten, som uppskattas av både människor och djur. I lokala traditioner beskrivs de ofta som ”apoteksträd” eller ”magiska träd”, med hänvisning till medicinsk användning och andlig betydelse.

Vilket är det största baobabträdet?

Sagole är den obestridda rekordhållaren bland levande baobaber. På venda, ett språk som talas av ett av bantufolken, kallas trädet ”Muri kunguluwa”, ungefär ”trädet som ryter”.

Sagole-baobaben står i Limpopoprovinsen i Sydafrika, nära gränsen till Zimbabwe. Stammen är 10,8 meter i diameter och omkretsen nästan 33 meter, vilket gör den till det tjockaste trädet på hela kontinenten. Sagole är däremot inte särskilt gammal – åtminstone inte med baobabmått. Enligt radiokoldatering är den bara omkring 800–900 år gammal.

Kan människor äta baobabfrukt?

Baobaben har länge varit en ovärderlig matkälla för lokala samhällen. Även Michel Adanson, som baobaben fick sitt vetenskapliga namn efter, skrev om fruktens höga näringsvärde. Dessutom används både rötter och blad från denna anmärkningsvärda växt i matlagning.

Unga färska blad kan till exempel kokas i såser eller torkas och malas till ett pulver som används som krydda – en viktig ingrediens i den välkända soppan miyan kuka med kyckling och torkad fisk, en populär rätt i norra Nigeria. Baobabfrön mals till mjöl och används även för att framställa olja. Den kvarvarande frökakan används som foder till boskap.

Baobabfrukten faller inte från trädet när den mognar, som de flesta frukter gör. I stället blir den hängande och ”bakas” i solen. Efter omkring 6 månader hårdnar det gröna, sammetslena skalet och påminner om ett kokosnötskal. Inuti blir fruktköttet helt torrt.

Vad säger legenden om det afrikanska baobabträdet?

Enligt en sägen från folken längs Zambezifloden i sydöstra Afrika var baobaben en gång alltför hög och stolt och väckte gudarnas vrede. I sin ilska ryckte de upp trädet med rötterna och kastade ned det i jorden, upp och ned. Där tror man att onda andar bringar olycka över den som vågar plocka en ung vit baobabblomma – ett lejon kommer att döda personen. Hur mörk sägnen än låter fyller den en funktion: baobaben blommar sällan och är fertil under bara 1 natt. Ju färre som plockar blommorna, desto större chans har trädet att föröka sig.

En annan sägen berättar om en jättelik pytonorm som levde inne i stammen på en baobab. Lokalbefolkningen dyrkade den och bad om regn och goda skördar – och ormen besvarade deras böner. Men en dag kom en ”vit man” och sköt pytonormen, vilket ledde till smärtsamt långa år av torka och svält. En del byäldste säger att man under stormiga nätter fortfarande kan höra de gamla baobabernas arga väsande.

I Zambia, i Kafue, en av landets största nationalparker, finns en baobab som kallas Konda Kamwale – även ”trädet som slukar flickor”. Enligt lokal tradition blev baobaben förälskad i 4 vackra unga kvinnor. När de gifte sig med andra män öppnade det svartsjuka trädet sin stam under ett åskväder och erbjöd dem skydd. Kvinnorna försvann spårlöst. Det sägs att man under kraftiga regn fortfarande kan höra de sorgsna ropen från flickorna som är instängda där inne.

Ursprungsbefolkningar längs Limpopofloden i Sydafrika tror fortfarande att en ung pojke som badas i vatten där baobabbark har legat i blöt kommer att växa upp och bli lång och stark.

Vad symboliserar baobabträdet i Afrika?

Utöver de namn som redan nämnts kallas den afrikanska baobaben också ”livets träd”. Det kan vara det mest symboliska namnet av alla. Detta ovanliga träd spelar en viktig roll för många ekosystem på den afrikanska kontinenten. I hundratals år har det inte bara varit en central matkälla för både människor och djur, utan också haft stor kulturell betydelse för många lokala samhällen.

Jättelik afrikansk baobab i Tarangire nationalpark, Tanzania. Foto: Altezza Travel
Jättelik afrikansk baobab i Tarangire nationalpark, Tanzania. Foto: Altezza Travel
Den ihåliga stammen hos en baobab rymmer flera människor. Foto: Altezza Travels arkiv
Den ihåliga stammen hos en baobab rymmer flera människor. Foto: Altezza Travels arkiv

Baobaben är en symbol för lång livslängd och naturens uthålliga kraft. Den står emot svåra förhållanden och förknippas med motståndskraft och förmågan att överleva under mycket hårda villkor. Många afrikanska folk ser baobaben som ett heligt kraftträd – en plats där äldre för vidare kunskap till yngre generationer. I mytologin beskrivs baobaben ofta som en länk mellan himmel och jord, mellan den synliga världen och den andliga.

Finns det baobabträd i Amerika?

Baobabträd hör inte naturligt hemma i Amerika, men de finns i vissa tropiska och subtropiska områden där klimatet gör odling möjlig. Medan Adansonia-arternas naturliga livsmiljöer finns i Afrika, på Madagaskar och i Australien har baobaber införts till platser som Florida, Karibien och delar av Central- och Sydamerika. 

I dessa områden odlas de vanligtvis i botaniska trädgårdar, parker och på privata marker som prydnads- eller undervisningsträd. De växer däremot inte vilt i Amerika och är fortfarande relativt sällsynta utanför sina ursprungliga kontinenter. Det distinkta utseendet och det ekologiska värdet har gjort dem allt mer uppskattade i varma klimat världen över.

Går det att odla baobabträd i USA?

Ja, det går att odla baobabträd i USA, men bara i varma regioner som södra Florida, södra Texas och delar av södra Kalifornien, där temperaturen håller sig över fryspunkten. Baobaber behöver full sol, väldränerad jord och mycket lite vatten, särskilt under viloperioden på vintern. 

I svalare klimat kan de odlas i kruka och tas in när temperaturen sjunker. De växer långsamt, men med rätt skötsel och förhållanden kan baobaber bli särpräglade och långlivade prydnadsträd.

Var kan du se baobaber i Tanzania?

Savannen är baobabens naturliga livsmiljö. Därför syns dessa ovanliga träd i många parker och naturreservat i hela Östafrika, inte minst i Tanzania. Bland dem är Tarangire nationalpark särskilt känd för sitt stora bestånd av baobaber.

Tarangire är också känt för sin höga koncentration av elefanter. Både vuxna djur och kalvar samlas i hjordar längs Tarangirefloden, som under torrsäsongen blir den enda vattenkällan på många kilometers avstånd. I parken lever också ett varierat djurliv, bland annat giraffer, zebror, hyenor, bufflar, lejon och många andra arter.

Stora baobaber finns också i Ruaha nationalpark, tillsammans med elefanthjordar, stora lejonflockar och många andra välkända afrikanska djur. Liksom Tarangire har parken fått sitt namn efter en flod – Ruaha – som lockar många djur under torrsäsongen från juni till december.

Ruaha är en av Tanzanias torraste parker, men som vi har sett är det inget problem för baobaber. Den är också landets näst största nationalpark, men har fortfarande relativt få besökare. Ruaha är ett viktigt område för fågelskådare – nästan hälften av alla fågelarter som finns i Tanzania kan ses här.

Publicerad den 2 April 2025 Uppdaterad den 26 May 2026
Redaktionella riktlinjer

Allt innehåll på Altezza Travel tas fram med expertkunskap och noggrann research, enligt våra redaktionella riktlinjer.

Om författaren
Yana Khan

Yana är skribent hos Altezza Travel och har arbetat med journalistik sedan 2015. Innan hon blev en del av vårt team arbetade hon som redaktör i mediebranschen.

Läs hela presentationen
Lägg till kommentar
Tack för din kommentar!
Den visas på webbplatsen efter granskning
Om du har frågor kan du alltid skriva till oss på WhatsApp

Vill du veta mer om resor i Tanzania?

Kontakta vårt team. Vi har rest i Tanzanias viktigaste resmål, och våra reserådgivare baserade vid Kilimanjaro delar gärna med sig av råd och hjälper dig att planera resan.

Läs fler artiklar

Klart
Vi har tagit emot din förfrågan
Om du vill prata med vårt team redan nu kan du trycka nedan för att nå oss på WhatsApp
Oj
Något gick fel...
Kontakta oss via onlinechatten eller WhatsApp, så hjälper vi dig gärna
Planerar du en resa till Tanzania?
Vi finns här om du behöver hjälp
RU
Jag föredrar:
Genom att klicka på ”Skicka” godkänner du vår integritetspolicy.